Arkiv för juli 2009
Ner med dålig ekonomi
Att vara student är inte alltid det lättaste. Trots att många idag drömmer sig tillbaka till tiden då de levde ett glatt och innehållsrikt liv som student, har många förträngt den kanske största nackdelen. Jag tror att alla ni vet vad jag talar om, och det jag talar om är givetvis den tämligen fattiga situation man befinner sig. Under cirka fyra år har vi alla fått uppleva känslan av äkta misär. Detta är en misär som tvingar oss alla att leva endast på nudlar och billiga tonfiskburkar. Den tvingar oss att frekvent ringa pinsamma samtal till föräldrarna för att sedan böna och be om att få låna några ynka hundralappar.
En period tvingade den även mig att frekvent behöva ta SMS lån. Detta gjorde jag mest under mitt sista år som student, då jag helt enkelt var så less på att vara fattig att det kändes som en bra tillfällig lösning.
Till min förvåning, så visade det sig faktiskt fungera ganska bra för mig. Jag måste ju erkänna att jag hade lite fördomar mot just SMS-lån. Jag har alltid trott att räntan var jätte hög, plus att jag hade en för mycket SMS lån. Men vill man som jag gjorde, bara låna några summor då och då, är det inga större konstigheter.
Det viktigaste är bara att man har en plan och budget för framtiden, så man är säker på att man inom kort kan betala tillbaka det man lånat. Det är säkert lätt att man missbrukar det faktum att man kan låna pengar utan att behöva förklara vad man ska använda pengarna till. Så tänk på det alla ni fattiga studenter där ute. SMS-lån är en bra möjlighet till den som behöver pengar snabbt. Vet ni dock med er att ni inte kan betala tillbaka då inom en månad, ja då är det nog bäst att avvakta tills ni kan det.
Ner med tekniska prylar
Börjar även ni störa er lite på teknikens utveckling? Jag menar, hur kommer det egentligen att sluta om hundra år? I dag har tekniken totalt tagit över vårt dagliga liv och utan vissa apparater och prylar blir vi totalt handikappade. Skulle vi klara oss utan en telefon? Troligtvis inte. Hur ska man kommunicera med folk utan sms och diverse? Det skulle ju helt enkelt inte gå eftersom alla idag har en mobiltelefon av något slag. Har man inte det är man enligt de flesta totalt efterbliven. Ta tv:n som exempel, det är en pryl som många menar att dom inte kan leva utan. TV:n har blivit en av ens hem, och vad skulle man egentligen göra om man inte hade en sådan.
Så här tänker många idag och jag tycker det är skrämmande och nästan lite pinsamt. Att vi människor i dagens samhälle har blivit så beroende av de tekniska prylarna att vi glömmer att umgås med varandra. Vad hände egentligen med alla de myskvällar tillsammans med familj eller vänner där man bara umgicks och spelade spel?
Detta sättet att umgås måste bli vanligt igen annars kommer det leda till att vi människor blir allt mer ensamma och sluter sig inåt. Därför så har jag i alla fall lovat mig själv att bättra mig och ha fler myskvällar. När jag var liten älskade jag att spela backgammon med min familj, så detta är ett både roligt och mysigt sätt att umgås. Jag ska försöka läsa på lite mer om hur reglerna och allt runtomkring fungerar, då jag faktiskt förträngt en hel del. Kanske främst eftersom det var så himla längesedan nu jag spelade just backgammon. Men det jag i alla fall minns är att det var hur kul som helst, och att det var det ultimata sättet att umgås på. Spel i allmänhet har alltid främjat just dessa spekter så en viss gemenskap brukar ta vid. Och det är väl just gemenskapen som vi upptagna människor i dag borde ta vara på?
Ner med gamla betalningssätt
Jag minns när jag var liten och jag och pappa alltid gick till banken ihop. Eller ja, det var väl snarare så att min pappa skulle till banken och jag fick följa med. Exakt vad min pappa skulle göra på banken det förstod jag aldrig riktigt, men det spelade ju liksom aldrig någon roll eftersom det var lika spännande för det. Jag minns hur jag alltid fick stå bredvid honom i det där båset och allting kändes så himla hemligt och viktigt. Detta var ju bara hälften av nöjet. Pappa kändes så proffsig när han stod där och pysslade.
Idag vet jag ju dock vad han gjorde där i båset,, och han betalade ju givetvis räkningar. Det är annat än en sådan där internetbetalning jag gjorde häromdagen, brukar min pappa säga när vi minns besöken på banken när jag var liten. Han minns själv också hur exalterad jag brukade bli när han sa att vi skulle åka till banken och göra ärenden. Exakt så sade han. Göra ärenden, och jag tyckte det lät så himla viktigt och speciellt.
I dag, när jag är vuxen vet jag ju att det här med att betala räkningar och gå till banken inte är så himla speciellt som det kan verka. Jag tycker nog snarare att gå till banken känns väldigt jobbigt och där är alltid mycket folk. Nu för tiden kan man ju betala sina räkningar på nätet via sin egen bank, och det tycker jag är mycket, mycket bättre.